it burns.
Antligen, thailand. Efter 27 timmar var vi antligen har (och har varit har i tva dagar i och for sig..)
Resan gick over all forvantan, jag anvande samma medicin som forra aret for att kunna somna in, namligen aksjuketabletter. Som forra aret med Marlene blev jag bokstavligt talat DODLIGT trott och somnade vart an jag satte mig. Manga roliga minnen vacktes och jag ser bara Marlenes blodsprangda ogon framfor mig da dessa piller tradde i kraft. Vilken kraft! Det roligaste pa resan hit skedde nog da jag nagonstans i min dromvarld horde; "Maaaarleeneeee, maaarleneee, vaaakna!" Nar jag val vaknat sager Alex: "Men hej Marlene, kan du somna overallt?" Detta vackte en skaplig irritation som jag tror haller i sig fran forra aret. Ingen var argare an jag da Marlenes cementtunga ogonlock slockande oooooverallt. Forbannat ocksa!
Vi ar i alla fall i Phuket, Kata beach och har det riktigt bra. Jag trodde minsann att mobbningen av min vita farg skulle bli brutal med dessa afrikaner till reskamrater. Idag star jag lycklig da alla 7 ar fruktansvart branda och jag faktiskt ar minst brand. Det ar inte heller jag som ar blekast, utan Nicklas fick en viskande kommentar idag da han var ute och joggade pa stranden; "LOOK, AN ALBINO, ALBINO!"
Jag har en sa konstig kansla i kroppen da jag far sadana flash-backs fran forr aret. Kroppen blir desperat ledsen, men anda sa glad da jag tanker pa allt och minns allt. Antar att jag bara saknar det, och min Marlene. Marlene? Visste du forresten att jag ar du nu? Stenkoll pa allt, fixar det mesta och ar allmant huvudmannen i forsamligen. Tanka sig hur det kan bli. Jag maste aven tillagga att vi nyss kommit hem fran Hakans bar i Patong. Vi lamnar inga kommentarer eftersom det inte var speciellt speciell och Hakan var fetare an forvantat!
Den har laten ar tillagnad dig min alskade Snorelvan Lundberg, vi satt pa en restaurang idag da denna lat spelades. Jag blev sa ledsen pa nagot satt som sagt.. "Every song I'll sing for you".
.. det gick inte sa bra att klistra in klippet som ni forstar..
http://www.youtube.com/watch?v=f4hsC0nRvZM
Resan gick over all forvantan, jag anvande samma medicin som forra aret for att kunna somna in, namligen aksjuketabletter. Som forra aret med Marlene blev jag bokstavligt talat DODLIGT trott och somnade vart an jag satte mig. Manga roliga minnen vacktes och jag ser bara Marlenes blodsprangda ogon framfor mig da dessa piller tradde i kraft. Vilken kraft! Det roligaste pa resan hit skedde nog da jag nagonstans i min dromvarld horde; "Maaaarleeneeee, maaarleneee, vaaakna!" Nar jag val vaknat sager Alex: "Men hej Marlene, kan du somna overallt?" Detta vackte en skaplig irritation som jag tror haller i sig fran forra aret. Ingen var argare an jag da Marlenes cementtunga ogonlock slockande oooooverallt. Forbannat ocksa!
Vi ar i alla fall i Phuket, Kata beach och har det riktigt bra. Jag trodde minsann att mobbningen av min vita farg skulle bli brutal med dessa afrikaner till reskamrater. Idag star jag lycklig da alla 7 ar fruktansvart branda och jag faktiskt ar minst brand. Det ar inte heller jag som ar blekast, utan Nicklas fick en viskande kommentar idag da han var ute och joggade pa stranden; "LOOK, AN ALBINO, ALBINO!"
Jag har en sa konstig kansla i kroppen da jag far sadana flash-backs fran forr aret. Kroppen blir desperat ledsen, men anda sa glad da jag tanker pa allt och minns allt. Antar att jag bara saknar det, och min Marlene. Marlene? Visste du forresten att jag ar du nu? Stenkoll pa allt, fixar det mesta och ar allmant huvudmannen i forsamligen. Tanka sig hur det kan bli. Jag maste aven tillagga att vi nyss kommit hem fran Hakans bar i Patong. Vi lamnar inga kommentarer eftersom det inte var speciellt speciell och Hakan var fetare an forvantat!
Den har laten ar tillagnad dig min alskade Snorelvan Lundberg, vi satt pa en restaurang idag da denna lat spelades. Jag blev sa ledsen pa nagot satt som sagt.. "Every song I'll sing for you".
.. det gick inte sa bra att klistra in klippet som ni forstar..
http://www.youtube.com/watch?v=f4hsC0nRvZM
Kommentarer
Snorelvan
Oharre! Skrattanfall och gråtattack på samma gång. Tusen minnen som spelas upp på samma gång. Underbar resa, underbar reskamrat, underbara minnen :) Härligt att höra att du har kollen där borta. Ett och annat borde du ju ha lärt sig efter 5 månader på resande fot;)
Fortsätt sova gott överallt och ingenstans <3
Pussar och kramar i mängder
Trackback
