Ungmön på kärringön.
Likt en dag som alla andra hittade jag mig själv titta in i väggen för att inse att det inte kommer mycket från en icket talande vägg. Men helt plötsligt började jag nynna på en låt som tydligen ligger mig väldigt varm om hjärtat, då hjärtat tillslut började att koka över. Jag tillsatte vatten för att dämpa eldsvådorna och blev istället bara varm i själen.
Egentligen påminner denna visa om en man som stått mig mycket nära, och det är en man på 94 år som är totalt dement. På tiden då jag tillbringade all min tid på ett äldreboende fick jag även svänga lite på höfterna. För denna 'wanna-be sjöman' satt dag in och dag ut på din stol föra att svinga lite lätt på händerna likt en dirigent samtidigt som han sjöng på visor som bara gamla kan.. (och tillslut Maia då eftersom de upprepades 10ggr/halvtimme..) Medan de andra åldringarna alltid skrek i högan sky att 'hålla käft' gav jag ifrån mig ett leende så stort att käkarna sprack. Jag kan inte annat än förundras över hur någon så 'förlorad' person, fortfarande kan vara så mycket.. sig själv? Att smöra en smörgås tycks vara det mest omöjliga, medan texter på låtar för 50 år sedan sitter inlasat i hjärnan. Jag kommer bli så, det vet ni va?
Men bakrunden till min stora passion för dessa visor står en annan man för. Visor som gör mig på så bra humör, och visor som tar mig tillbaka till så bra tider. Tiden då man som liten flicka satt i farfars Mercedes för att sjunga med i hans kasettband som alltid gick varm. Tiden då man såg upp till sin farfar som om han vore stålmannen. Jo, jag saknar dig.
Eftersom hela morgonen präglats av att lyssna till dessa sånger vet jag också att det kommer bli en underbar dag, med viltskavsgryta till lunch! HELVETE VAD GOTT.
'Jag föddes naken med händerna i byxfickorna!'
/A. Lindahl.
Faffe.
Här har ni er en äkta G. Nyströmmare. Likt bomull i öronen!
Egentligen påminner denna visa om en man som stått mig mycket nära, och det är en man på 94 år som är totalt dement. På tiden då jag tillbringade all min tid på ett äldreboende fick jag även svänga lite på höfterna. För denna 'wanna-be sjöman' satt dag in och dag ut på din stol föra att svinga lite lätt på händerna likt en dirigent samtidigt som han sjöng på visor som bara gamla kan.. (och tillslut Maia då eftersom de upprepades 10ggr/halvtimme..) Medan de andra åldringarna alltid skrek i högan sky att 'hålla käft' gav jag ifrån mig ett leende så stort att käkarna sprack. Jag kan inte annat än förundras över hur någon så 'förlorad' person, fortfarande kan vara så mycket.. sig själv? Att smöra en smörgås tycks vara det mest omöjliga, medan texter på låtar för 50 år sedan sitter inlasat i hjärnan. Jag kommer bli så, det vet ni va?
Men bakrunden till min stora passion för dessa visor står en annan man för. Visor som gör mig på så bra humör, och visor som tar mig tillbaka till så bra tider. Tiden då man som liten flicka satt i farfars Mercedes för att sjunga med i hans kasettband som alltid gick varm. Tiden då man såg upp till sin farfar som om han vore stålmannen. Jo, jag saknar dig.
Eftersom hela morgonen präglats av att lyssna till dessa sånger vet jag också att det kommer bli en underbar dag, med viltskavsgryta till lunch! HELVETE VAD GOTT.
'Jag föddes naken med händerna i byxfickorna!'
/A. Lindahl.
Faffe.
Här har ni er en äkta G. Nyströmmare. Likt bomull i öronen!
Kommentarer
Mamma
Det här blev bara för mycket! Du får mig ofta att gråta när du skriver i din blogg. Jag har storbölat!! Jag kan riktigt höra farfar med sin basröst sjunga dom här visorna. Jag saknar han också så det är inte klokt.
Mamma
Ser du så lik Adam är farfar?!
Trackback
