Vardagens hjältar.

Små liv. Stora under. Det är det enda jag behöver tillägga. Har ni tänkt på hur mycket något så litet, kan betyda så otroligt mycket för ett litet barn? Idag har vi ett praktexempel. Morgonen bestod av först och främst frukost, men sedan att alla barn i princip våldtog fönstret. Utanför var något så spännande så dregglet från deras munnar frös till is. En gräsklippare som åkte runt och levde fan. Ett bra tidsfördriv tycker personalen, ett mirakel på hjul tycker barnen. Men detta var inte allt. Så skriker tvååringen som stått allra längst vid fönstret: "DET ÄR PAAAPPAAAAAAA. PAAAPPAAA. PAAAPPAAAA.". Så förstod jag ganska fort att detta inte bara var någons pappa. Det var även pojkens stora förebild och även stora hjälte. Min pappa på gräsklippare. Wow. Vad han kan. Han är bäst.

Jag förundras verkligen hur betydelsefullt t.ex. en gräsklipparförare kan vara för någon, medan vi vuxna anser att en ambulansförare som räddar liv varje dag är en hjälte.

När jag sedan stod och plockade bort i köket och lekte slav, fast i Hitlers läger, kom jag på mig själv att stå alldeles stilla. För att titta ut genom fönstret. Med dregglet fryset till is. Där står alltså även jag och förundras hur duktig han var som kunde köra runt knepiga ställen utan att åkta in i staketet. Jag skrattade till men insåg snabbt. Det kanske är det han är - en vardagshjälte.

Sambos på Vitbergsvägen from. 15 juli!




Balsällskapen.




Kommentarer
AManda

Missförstår jag nu, eller ska Jessica o du bli sambos?

Jenny ra?

2009-06-18 @ 15:25:04
URL: http://amandamarklund.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Maia Nyström -

En rak vänsterkrok från höger

RSS 2.0